Mounjaro biverkningar – vanliga, sällsynta och råd

Illamående var det vanligaste enskilda symtomet (22–29 procent beroende på dos, jämfört med 8 procent för placebo), följt av diarré (17–22 procent mot 8 procent för placebo) (Läkemedelsverket, 2024). De flesta besvären var milda till måttliga och avtog med tiden. Mellan 2 och 4,5 procent av patienterna avbröt behandlingen på grund av mag-tarmbiverkningar, jämfört med 0,5 procent i placebogruppen.

Några råd som brukar underlätta: ät mindre portioner men oftare i stället för tre stora mål om dagen, ät långsamt och undvik att äta när du inte är hungrig, undvik fet och kraftigt kryddad mat, och se till att få i dig tillräckligt med vätska under dagen (Wharton et al., 2022); (Saha et al., 2025). Besvären brukar klinga av efter några veckor på varje ny dosnivå – hör av dig till din förskrivande läkare om illamåendet är svårt eller inte går över.

Ja, mag-tarmbiverkningar är som mest märkbara i samband med varje dosökning och avtar sedan igen (Läkemedelsverket, 2024). Det är själva skälet till att Mounjaro trappas upp stegvis – från en startdos på 2,5 mg till en underhållsdos på 5, 10 eller 15 mg, med minst fyra veckor mellan varje steg. En långsammare upptrappning, där man stannar längre på en lägre dos innan man går vidare, minskar ofta besvären utan att behandlingseffekten uteblir.

"I vår kliniska uppföljning ser vi att många patienter tolererar behandlingen väl utan några större mag-tarmbiverkningar. Samtidigt är känsligheten individuell, och hos de patienter som får besvär brukar symtomen minska med tiden, särskilt med rätt stöd och råd under behandlingen. En gradvis och individuell dosupptrappning är därför viktig för att ge kroppen tid att anpassa sig och optimera toleransen."

— Adam Stark, leg. läkare, Ayd

Utöver mag-tarmbesvären finns en grupp mindre vanliga biverkningar värda att känna till. Smakförändringar (dysgeusi) och förändrad hudkänsel (dysestesi) förekommer hos en mindre andel patienter. Håravfall rapporterades hos cirka 4 procent av patienterna som fick Mounjaro, jämfört med cirka 1 procent i placebogruppen – oftast övergående och troligen kopplat till den snabba viktnedgången snarare än till läkemedlet i sig (Läkemedelsverket, 2024).

Förhöjda nivåer av bukspottkörtelenzymerna lipas och amylas kan förekomma under behandling med Mounjaro. I kliniska studier sågs en genomsnittlig ökning av nivåerna jämfört med studiestart. En sådan förhöjning innebär inte i sig att man har pankreatit. Vid symtom som kan tyda på pankreatit gör läkaren en samlad klinisk bedömning.

Allvarliga biverkningar är ovanliga men förekommer. Akut pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) är en mindre vanlig biverkning hos patienter som behandlats med tirzepatid och kan ge svår, ihållande smärta i övre delen av magen, ibland med utstrålning mot ryggen (FASS, 2026). Sök vård om du får sådana symtom. Vid misstänkt pankreatit ska behandlingen sättas ut och inte återupptas om diagnosen bekräftas.

Gallsten och inflammation i gallblåsan (kolecystit) är också kända, mindre vanliga biverkningar – symtom kan vara smärta i övre högra delen av magen, ofta efter måltid. Allvarliga allergiska reaktioner som anafylaxi eller angioödem är sällsynta men kräver omedelbar vård – sök akut hjälp (ring 112) vid svullnad i ansikte eller svalg, andningssvårigheter eller nässelutslag i kombination med andra symtom.

Mounjaro orsakar vanligtvis inte lågt blodsocker när det används ensamt, men risken ökar framför allt när det kombineras med andra diabetesläkemedel som redan sänker blodsockret. FASS klassar lågt blodsocker som en mycket vanlig biverkning vid kombination med sulfonureider eller insulin, och som en vanlig biverkning vid kombination med metformin och en SGLT2-hämmare (FASS, 2026). I de kliniska studierna rapporterade totalt 10 patienter (0,2 procent) allvarlig hypoglykemi, sammanlagt 12 episoder.

Om du samtidigt tar insulin eller sulfonureider bör du och din läkare gå igenom hur du känner igen och hanterar lågt blodsocker, och eventuellt justera doserna av de andra läkemedlen vid behandlingsstart.

I djurstudier har man sett förändringar i sköldkörteln som har väckt frågor om GLP-1/GIP-läkemedel och sköldkörtelcancer. I de kliniska studier som låg till grund för godkännandet av Mounjaro rapporterades inget fall av medullär sköldkörtelcancer. Fyra fall av papillär sköldkörtelcancer noterades hos patienter som behandlades med tirzepatid, men Läkemedelsverket bedömde att det inte var sannolikt att dessa fall hade ett orsakssamband med behandlingen. Uppföljande observationsstudier pågår för att fortsätta undersöka frågan (Läkemedelsverket, 2024).

Det finns samtidigt en särskild försiktighetsåtgärd för personer som själva eller inom familjen har haft medullär sköldkörtelcancer (MTC), eller som har den ärftliga sjukdomen multipel endokrin neoplasi typ 2 (MEN 2). För dessa personer rekommenderas inte behandling med Mounjaro. Läkaren går igenom detta och andra relevanta faktorer innan behandlingen påbörjas.

FASS delar in Mounjaros biverkningar i fyra frekvensgrupper utifrån hur ofta de förekom i de kliniska studierna (FASS, 2026):

Läkemedelsverkets sammanställning av fas 3-studierna ger en mer detaljerad bild: totalt fick 51, 55 respektive 56 procent av patienterna på 5, 10 och 15 mg någon mag-tarmbiverkning, jämfört med 29 procent i placebogruppen (Läkemedelsverket, 2024).

Vill du veta om medicinsk viktnedgång passar dig? Starta med vår hälsobedömning.

Läs mer: Mounjaro – effekt, dosering, biverkningar och pris · Ozempic biverkningar