The Obesity Paradox: Att förstå metabolt hälsosam fetma

Fetmaparadoxen är en term som beskriver fenomenet där vissa personer med fetma kan ha en god metabol hälsa trots sitt höga BMI. Traditionellt har fetma associerats med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar. Dock visar vissa studier att en undergrupp av individer med fetma kan ha normala blodsockervärden, friska lipidnivåer och ingen inflammation – vilket utmanar den gängse uppfattningen om fetma som en entydigt negativ hälsorisk.
‍

Enligt Blüher (2020) kan metabolt hälsosam fetma ses som en tillfällig fas snarare än en stabil hälsostatus, där vissa individer med tiden utvecklar metabola sjukdomar. Stefan et al. (2013) diskuterar att det finns genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar om en person med fetma förblir metabolt hälsosam.

Metabolt hälsosam fetma (MHO) definieras ofta av:

• Normala blodsockervärden
• Friska kolesterolnivåer
• Låga inflammationsnivåer
• Ingen insulinresistens

Trots dessa faktorer har forskningen visat att MHO-individer fortfarande kan ha en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom på lång sikt jämfört med personer med normal vikt och god metabol hälsa. För en mer omfattande genomgång av fetmans orsaker och medicinska behandlingar, läs vår kompletta guide om obesitas.

Studier har visat att det kan finnas en skillnad mellan subkutan fettvävnad (fett under huden) och visceralt fett (fett runt organen). MHO-individer har ofta mindre visceralt fett och en mer fördelaktig fettfördelning, vilket kan vara en skyddande faktor.
‍

Blüher (2020) betonar att individer med MHO har en annorlunda fettfördelning och en bättre insulinrespons än metaboliskt ohälsosamma personer med fetma. Samtidigt visar forskning av Stefan et al. (2013) att fysisk aktivitet och kost har en stark inverkan på att bibehålla en hälsosam metabol profil, även vid högre BMI.
‍

En systematisk översikt av Lopez et al. (2022) visade att styrketräning kan hjälpa individer med övervikt att förbättra sin metabola hälsa, oavsett BMI. En annan studie av Davis et al. (2021) fann att kostkvalitet och regelbunden fysisk aktivitet spelade en avgörande roll i att bibehålla en metabolt hälsosam status bland personer med övervikt.

MHO är inte en statisk kategori – många individer med MHO kan med tiden utveckla metabola sjukdomar. Därför är det viktigt att fokusera på livsstilsfaktorer som kan bevara hälsan:
‍

• Fysisk aktivitet: Särskilt styrketräning och konditionsträning har visat sig förbättra insulinresistens och hjärt-kärlhälsa.
• Hälsosam kost: En balanserad kost med mycket fibrer, proteiner och nyttiga fetter kan bidra till god metabol funktion.
• Sömn och stresshantering: Kronisk stress och dålig sömn kan öka risken för metabol dysfunktion.

Trots att vissa individer med fetma initialt kan vara metabolt hälsosamma, har forskning visat att MHO sällan är en permanent status. En stor studie publicerad i Obesity Reviews visade att upp till 50% av MHO-individer utvecklar metabolt ohälsosamma tillstånd inom 10–20 år.

Fetmaparadoxen utmanar traditionella uppfattningar om fetma och hälsa. Medan vissa individer kan vara metabolt friska trots övervikt, är det viktigt att betona att hälsosamma vanor spelar en avgörande roll för att bibehålla god hälsa på lång sikt.